Sveriges Dödbok
God Morgon
Släktforskning är som vilket annat hantverk som helst. Är man nybörjare klarar man sig med det absolut enklaste och billigaste men förr eller senare kommer man i en position då dessa inte räcker till. Man funderar på att investera något bättre, något dyrare.
Jag tänker gå igenom de verktyg jag själv lagt ned pengar på. Det är inte säkert att de faller dig i smaken men ge dem en chans. Varje släktforskare har sina rutiner. Det viktiga är inte hur man arbetar. Det viktiga är att resultatet är korrekt.
Därför ska man alltid gå till källorna och dubbelkolla. Personligen använder jag begreppen ”primära” och ”sekundära” källor. Där är t.ex. Födelseböckerna och Böckerna Över Avlidna primära medan Husförhörsböcker och Församlingsböcker sekundära. Det innebär inte att de senare skulle vara värdelösa; Bara att deras uppgifter måste kollas noga.
I bland kan tom böckerna över avlidna vara felaktiga, när det gäller en persons födelseuppgifter.
Sveriges Dödbok
Det leder oss fram till programmet Sveriges Dödbok. I skrivande stund, version 7.
Ambitionen är att alla avlidna personer från och med 1860 och framåt ska finnas med där. Det är alltså en ovärderlig källa till information om våra bortgångna. Eller för den delen om vi vill veta med om avlidna berömdheter. Här har vi till exempel uppgifterna om Birger Sjöberg; Och vet du inte vem det var så har du en stor skald att upptäcka.
Här kan man nu gå in i Riksarkivet och leta fram födsel och död för Fridas beundrare.
Dödboken är en sekundär källa. Men den ger extremt viktiga ledtrådar och dess värde kan inte överskattas.
Därmed inte sagt att allt går att finna där. Programmet är mycket petigt när det gäller stavning. I mitt fall, om jag hade varit död, så skulle det skilja mellan Klas, Claes, Claus och det korrekt Clas. Någon Qlauz, finns dock inte.
Att söka med Dödboken kan vara en halv vetenskap bara det.
Mer upplysning och pris finns på Rötters bokhandel
Och med det var jag klar för i dag. På återseende.