Vad skulle vi göra om inte kolare hade haft ett sånt fattigt liv. Utan resurser är man så illa tvungen att göra det bästa av vad plånboken tillåter.
Jag talar inte italienska men jag tror att Spagetti Carbonara betyder Kolarhustruns Spagetti men som med så mycket annan mat har den gått från fattigmat till väl besuttna hipsters. Men gott är det ändå. Bara man gör rätt. Längre fram ska jag göra fel men då kan det inte heta Carbonara.
Till att börja med måste man hitta rökt griskind. Guanciale heter det på italienska. Den är svår att få tag på. Man kan prova med länkar på nätet. I Göteborg finns det åtminstone en italiensk butik, på Kungsportsplatsen, som säljer det.
Nästa är två goda ostar som ska rivas. Peccorino Romano och Parmigiano–Reggiano. Peccorinon kan man hoppa över om den är svår att hitta.
Nu behövs Spagetti Chitarra. Den är fyrkantig och därmed godare. Verkar inte helt hopplös att hitta i normal matbutik. Vi tar 100 gram / person.
Ägg hoppas jag att du har hemma. Vi behöver ett ägg per person. Här finns det olika skolor. Ska vi ha med hela ägget eller bara gulan. Jag använder hela ägg och ett ägg mindre än antalet portioner. Sedan i med en extra gula.
Nu ska allt blandas. Och under tiden så lyssnar vi till Luciano Pavarotti.
Fyll din största gryta till hälften med vatten men salta inte förrän det börjar sjuda. (Det sägs att detta sparar koktid). Om du nu ska salta alls. Peccorino är ganska salt i sig.
Medan vattnet kokar up så skär du Guanciale i tärningar. och steker på medelvärme. Under tiden kan du ta fifty-fifty av ostarna och riva och blanda dem. Rör ut ost och ägg till en läcker smet. ta av stekpannan från spisen och blanda smeten med Guanciale och lagom mycket stekflott. Lite bör man ta men för mycket är inte nyttigt. Tillsätt också lite pastavatten. Nyttigt med stärkelse.
Nu kan du börja mala svartpeppar över hela viddevitten. Servera. Ät och njut.