Släktforskning del 6

Ordning, Reda & Gramps

Hej igen

Ja! Det blev ju lite rumphugget i senaste inlägget. Vi lyckades inte spåra vidare men så är det när man släktforskar. Man lämnar efter sig en massa lösa trådar vilka man får nysta upp vid ett senare tillfälle. När ens egna kunskaper blivit större eller när man hittar vad som gått fel i kyrkböckerna. Och fel kan det bli men det tar vi upp i ett senare avsnitt.
Den här gången ska titta på program vilket är avsett att hjälpa oss att hålla ordning på kusiner, bryllingar och andra trasslingar. Det gemensamma namnet för dessa är släktforskningsprogram, vilket kanske inte är så konstigt eftersom det är släktforskning vi sysslar med.
Man brukar skilja mellan fristående och webbaserade program. Till att börja med ska vi titta på ett fristående program kallat Gramps. Men var inte oroliga. Jag har därför inte glömt de webbaserade programmen. Men först Gramps.

Gramps

Gramps är fullständigt gratis. Det är utvecklat av entusiaster och är s.k. Open Source. Det betyder att källkoden är såväl fri som öppen och att vem som helst kan ändra i programmet – så länge man är programmeringskunnig.


Detta är långt från någon fullständig genomgång. Vi ska bara lägga in några enstaka personer för att ge dig en hum om hur det funkar.
Gramps hittar du på https://gramps-project.org/introduction-WP/ och där kan du också ladda hem programmet.
Väl installerat och startat kommer du till en ruta där du kan ange vilket släktträd du vill jobba men. Här ska du nu klicka på Ny och ge trädet ett lämpligt namn. Klicka sedan Ladda släktträd. Detta tar dig till huvudfönstret och det är här vi sakta kan låta trädet växa fram.
Låt oss börja med att mata in tre personer; En huvudperson och hens två föräldrar. Kanske jag ska varna lite – dessa tre är påhittade. Du finner dem inte i någon kyrkbok. Endast i min, alltför livliga, fantasi.

Karl Emanuel Efraimsson

Klicka nu på knappen Personer på höger sida. Du får upp ett nytt fönster som förhoppningsvis är alldeles tomt. Högst upp ser du ett blått +. Klicka här och vi kan knappa in alla lämpliga uppgifter om Karl Emanuel: Hans TitelSmeknamnFör– och Efternamn. Lek lite med rutorna och skriv in det du har lust med.
Sedan är det dags att titta på en rad på mitten av fönstret. Där står det bl.a. Händelser.  Detta är det som hänt Karl Emanuel genom livet. Klicka som vanlig på + för att få en ruta där vi kan skriva in händelser som Födelse, Giftermål och Död. Giftermål hittar du under rubriken Familj. Skriv in vad du vill här men …
Glöm inte att det finns en knapp som heter Källciteringar. Här skriver du in var du funnit uppgifterna. Kanhända jag är tjatig men utan källa blir ditt arbete bara tråkigt och jobbigt.
Förhoppningsvis har du fått till en person som, även om han är påhittad, känns  som han funnits. Nu är det dags att ge Kalle några föräldrar. Klicka på Släktskap så får vi återigen ett + att klicka på. Denna gång under föräldrar. Du känner igen fönstret från det att du skrev in Kalle. Skriv in far och mor: Efraim & Olga!
Kalle ska ju inte  var föräldralös.
Vi kan till och med ge Kalle en bror vid namn Urban och vi kan ange att Efraim adopterat detta barn.
Med detta är grunden satt. Nu gäller det bara att bygga vidare. Gramps har den fördelen att det finns en användarhandbok i form av en Wikiwiki. Skulle du undra över något finns förmodligen svaret där.

Så! Nu hoppas jag att du har alla verktyg du behöver för att kunna börja tillverka ett egen släktträd. Men tänk på att detta är bara början. Du kommer förmodligen att råka ut för mängder med problem. ”Fader Okänd” eller ”Oäkta Barn” är inte ovanligt. ”Moder Okänd” är mindre vanligt, men det finns. Det finns även det som heter ”Föräldrar okända”. 1778 försökte nämligen Gustaf III sätta stopp för barnamord genom att ge föräldrar möjlighet att vara anonyma, Det kallades ”Barnamordsplakatet.”

Barnamordsplakatet, text skriven med frakturstil.


Vi har redan sett att det är knepigt med kyrkböckerna. Allt stämmer inte. Men hade det inte funnits motstånd hade det heller inte varit kul. Varje gång man gör fel så lär man sig något nytt när man rättar och glädjen i att lösa ett problem kan inte överskattas.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

fjorton − två =