Rasismerna

Jag är inte akademiker men jag läser gärna akademiska avhandlingar, uppsatser och utredningar. Om jag inte begriper så försöker jag fråga men framför allt så läser jag självkritiskt. Fel har jag ofta och mina fördomar är inte färre än hos andra.
Framför allt finns det begrepp jag använder dagligen utan att veta vad de betyder. Ett sådant begrepp är ”rasism”. Att det kan ha många olika betydelser är ju helt klart men vilka är då dessa?
På ”Forum för Levande Historia” fann jag en rapport av Anders Hellström, som lyckades nysta upp begreppet så att det blev något mer begripligt. Hela rapporten hittar du här.

Till att börja med måste vi ändra synvinkel. Rasism är inget enhetligt begrepp. I stället bör vi tala om rasismer, eftersom den kan ta sig många uttryck. Man kan därför tala om Biologisk Rasism, Neo-Rasism, Postkolonial Rasism, Institutionell Rasism samt Vardagsrasism. Dessa definieras enligt följande:

Biologisk Rasism

Denna rasism rasism tenderar att klumpa samman människor med biologiska särdrag och tilldela dem specifika karaktärsdrag . Men det är inte de biologiska raserna som skapar biologisk rasism. Snarare är det tvärtom. Rasismen behöver raserna för att motivera sin existens.

Rent vetenskapligt är naturligtvis biologisk rasism nonsens men dess förespråkare dyker ofta upp och hävdar att de ”minsann inte är rasister men …”.

Neo-Rasism

Här hittar vi begreppet ”differentialistisk rasism” och de som baserar sin rasism på tanken att kulturer är likvärdiga men olika och olika kulturer inte mår bra av att blandas. Ett annat ord för detta är Etnopluralism.
Detta kan ställas i motsats till Etnorasismen där den egna kulturen utmålas som överlägsen de övriga.

Postkolonial Rasism

När kolonialismen tonar bort och placeras på historiens skräphög så ersätts den av ett postkolonialt tänkande där den vite mannens överlägsenhet ses i ett historiskt perspektiv och riktas mot minoritetsgrupper som t.ex. svarta, judar och muslimer.

Institutionell Rasism

Denna rasism utgörs av de strukturer som skapar rasismen i ett samhälle. Med andra ord hur människor blir rasifierade på grund av ”de sociala och psykologiska processer som ligger bakom kategoriseringen av människor i olika grupper”.

Rasismen görs av institutioner och administration.

Vardagsrasism

Här hittar vi de triviala och vardagliga uttrycken för rasism, eller systematisk ojämlikhet.

Här hittar vi begrepp som marginalisering, problematisering och repression. Alla tre med siktet riktat mot rasifierade grupper. Vardagsrasismen är aldrig extrem. Den finns bland oss alla i våra dagliga liv.

För ytterligare kött på benen samt notapparat hänvisas till Anders Hellströms rapport. Det är möjligt att jag missuppfattat Anders Hellström på vissa punkter. Detta är ju bara en grov sammanfattning. Det mesta har jag fått lämna utanför men kan detta lilla inlägg få någon att gå vidare så har jag gjort någon nytta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

5 × 2 =